Kring sekelskiftet år 1900 var Överjärva en gård med omfattande mjölkproduktion och det bedrevs jordbruk och trädgårdsodling. Ladugården som är en av de äldsta byggnaderna på gården har fortfarande stor betydelse, nu som historisk byggnad och för upplevelsen av gårdsmiljön.

Byggnadsbeskrivning

Ladugården har sitt ursprung i den ladugårdsbyggnad som stod klar år 1825. Den bestod från början av en huvudlänga med två flyglar åt söder. Den ena flygeln revs på 1910 -talet.

År 1920 reparerades ladugården. Den västra delen som användes som ladugård byggdes på och de två små tillbyggnaderna vid västra gaveln tillkom. I den ena fanns ett mjölkrum med vattenbassäng, i den andra ett maskinrum för mjölkmaskinerna. På 1930-talet installerades elektriskt ljus i ladugården.

Historik

År 1886 fick Överjärvas arrendator Karl Westerström sitt första tillstånd att bedriva mjölkhandel i Stockholm. Butiken låg på Hamngatan och här fanns också mejeriet. År 1934 var ”Öfver Jervas mjölkhandel” som störst.

Förutom huvudbutik och mejeri fanns tio filialer på Norrmalm och Östermalm och i Gamla stan. Även mjölk från andra producenter såldes via ”Öfver Jervas mjölkhandel”. Mjölkproduktionen upphör i början av 1950 -talet.

I ladugården fanns det år 1900 plats för 71 kor och 13 hästar i huvudlängan. I flyglarna fanns plats för oxar och får. Överjärva var då den gård i Solna socken som hade den största åkerarealen och de f lesta korna.

År 1905 beslutar riksdagen att Järvafältet skall bli ett militärt övningsområde. Detta leder till att en stor del av Överjärvas marker tas i bruk av militären.

När Stockholms Kapplöpningssällskap år 1918 börjar anlägga Ulriksdals kapplöpningsbana på gårdens södra ägor begränsas jordbruksdriften ytterligare. Stalldelen i ladugården byggs nu om och används som stall för kapplöpningshästar. Förändringarna leder till en successiv avveckling, först av trädgårdsnäringen, sedan av jordbruket.

Text: Gunilla Stålfelt. Arkivstudier: Lars Lagerås och Gunilla Stålfelt. Översättning och illustration: Vernon Gracie.